Den senaste månaden har vi provat på DN gratis. Ett erbjudande vi fick genom en av alla gratissidor vi är registrerade på. Men härmodagen när vi fick ett telefonsamtal om ett förmånligt erbjudande om att förlänga prenumerationen tackade vi nej. Den största anledningen till detta är att vi aldrig hinner läsa hela tidningen. Dagligen läser vi kanske en tiondel av hela tidningen och den tiondelen är det billigare för oss att en av oss läser på jobbet där tidningen finns och den andra läser på DN:s (eller SvD:s) hemsida; idag när i princip alla nyheter finns att tillgå på nätet känns en morgontidningen lite överflödig.
Dessutom har vi märkt att vi har läst betydligt färre böcker den senaste månaden än vad vi brukar göra. Något vi tycker är tråkigt och därför har vi ännu en anledning till att inte ha en morgontidning.
Men visst vi har både växt upp med föräldrar som prenumererar på morgontidningen och vi kan förstå charmen med att en helgmorgon sitta och läsa en tidning medan morgonkaffet dricks. Fast tyvärr är det oftast väldigt dyrt att bara prenumerera på en morgontidning på helgen.
tisdag 16 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vi hade också en gratis prenumeration på DN men tog inte heller förlängt eftersom man helt enkelt inte har tid att läsa den. Det enda som jag läste var dödsannonserna..
Alltså, grejen är ju den att det var helt annorlunda att ha morgontidning förut, på 1990-talet, för att inte tala om hur det var F.I. (före internet) dvs på 1980-talet. Då var det ju på något sätt den enda informationskanalen man hade, utöver TV1 och TV2 (det fanns inte fler kanaler när jag var liten). Tidningarna på den tiden var ju också mycket tjockare, alltid i s/v, och DN hade jättemånga annonser av alla möjliga sorter - den typen som nu flyttat till auktions- eller kontaktsajter - för att inte tala om lägenhets- och platsannonser. Nej, papperstidningens tid är förbi. Men att klicka på webben är ju inte heller riktigt samma sak, man får trots allt fortfarande bättre överblick och läser mer varierat i en papperstidning. I nättidningen scannar jag rubrikerna på 1 minut, klickar på kanske 1 rubrik, och tycker sedan att jag "läst tidningen".
Tillägg, till Laura: Det är inte så dåligt att läsa dödsannonserna. Du får då reda på att du inte står med där och kan sedan lugnt gå upp och sätta på kaffe och fortsätta din dag... :-)
Jag brukade också kolla av dödsannonserna då och då, först var det mormors väninnor man hittade, sedan dem jämnåriga med mamma och pappa, och nu är det ibland en och annan gammal klasskamrat som dött tidigt.
Anonym 1: Vi håller med. När vi läser tidningen i pappersformat så börjar man ju från börja och alltså blir det oftare att man läser ledarna än på webben. Web-tidingar skapar inte riktigt samma känsla av "debatt"..
Skicka en kommentar